tag:blogger.com,1999:blog-279937502011-04-22T06:12:40.967+01:00Mina funderingar runt företeelser i samhället, i politiken, det sociala livet, minnen från förr, om buddhism och en massa annat i sorterad oordning.Gagnerska Funderingarhttp://www.blogger.com/profile/17431429499556660214noreply@blogger.comBlogger21100tag:blogger.com,1999:blog-27993750.post-1150196993124220312006-06-13T11:40:00.000+01:002007-02-16T12:20:30.769+01:00Hjärnblödning. Stroke. Orden ger mig rysningar. Ett kärl brister och blod strömmar ut i hjärnan och sätter ibland dess förmågor ur spel. Förlamning eller afasi - båda förfärliga.<br /><br />Jag är drygt 50 år och har tydligen haft högt blodtryck en massa år utan att egentligen veta om det. Övervikt och brist på motion ger sitt bidrag till det höga trycket. En del ärftlighet av trånga blodkärl också. Stress och deppression ytterligare påspädning.<br /><br />I november 2004 arbetade jag på ett lager åt en bekant. Körde stapeltruck i flera dagar. Fredag eftermiddag fick jag ont i nacken. "Hmmm, har jag kommit i drag? Har jag titta uppåt pallställen i allt för lång tid och fått sendrag i nacken?" tänkte jag. Nackmusklerna var som fiolsträngar. Satt och tog en fika med ett par byggjobbare och undrade om de lagt något skumt i kaffet. Avbröt och åkte till min frus massagesalong för att få lite avspänning och smärtlindring. Trots min frus oerhört kunninga händer så hjälpte det inte. Inte heller huvudvärkstabletter. Åkte hem och sov hela helgen och vaknade dödstrött. Måndag morgon till vårdcentralen och frun åker med buss till salongen. Lägger mobiltelefonen i bilen på vårdcentarlens parkering. Blodtrycket konstateras jättehögt. Ambulansfärd till stadens sjukhus för skiktröntgen. Sover på akutintaget. Blir väckt av en sköterska som säger "Du har fått en liten hjärnblödning och måste vara kvar på sjukhuset för observation". Frun förtvivlad när hon inte kan få kontakt med mig på mobiltelefonen som ligger i bilen. Vård 1 vecka och får sedan åka hem. Allt känns overkligt. Inga skador eller men har jag fått.<br /><br />I november 2005 sitter jag på min frus salong och pratar med en kompis när jag får oerhört ont i huvudet. Jag viftar bort min frus insisterande på att vi skall åka in på sjukhuset. Jag vill bara hem. Det är det sista jag minns av den följande veckan. Ny hjärnblödning. Vård på Linköpings Universitetssjukhus Nevrointensiven i 1 vecka sedan 1 vecka på Norrköpings Lasarett och där minnet vänder tillbaka. De båda buddhistiska radbanden jag bär runt handlederna har tappat sin färg. Det ena av orange-brun Jade har blivit svartfläckigt beigt. Det andra av tigeröga har också blivit fläckigt. För första gången känner jag starkt att jag behöver recitera Amitabha Boddhisatvas namn: "Namo Omitofo, Namo Omitofo, ..." Dödsångesten har drabbat hårt och obevekligt. Recitationen ger mig lugn och klarsyn. Inte heller denna gång blev jag drabbad av afasi eller förlamning - endast minnet har påverkats, tyvärr inte till det bättre. Ett sviktande minne går det dock utmärkt att leva med. "Namo Omitofo ..."<br /><br />Nu kommer tankarna.<br />Hur kommer jag att kunna arbeta som vanligt igen?<br />Kommer det alls att gå?<br />Tänk om det händer igen!<br />Varför fungerar inte minnet? Vad är det jag glömmer?<br />Hur skall jag kunna fortsätta med mitt översättningsarbete?<br />Hur skall jag kunna vara till nytta för familj och vänner?<br />Märker att jag blivit gnällig och retlig.<br />Har börjat vända tankarna inåt igen.<br />Hur skall jag någonsin kunna ...?<br />Hur skall jag ...?<br />Hur ...?<br />Om ...?<br />Varför ...?<br />...?<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://photos1.blogger.com/blogger/919/2958/1600/Amitabha_budha-02.jpg"><img style="FLOAT: left; MARGIN: 0pt 10px 10px 0pt; WIDTH: 127px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 240px" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/919/2958/320/Amitabha_budha-02.jpg" border="0" /></a>Namo Omitofo!<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/27993750-115019699312422031?l=sgagner.blogspot.com' alt='' /></div>Gagnerska Funderingarhttp://www.blogger.com/profile/17431429499556660214noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-27993750.post-1147451108821563662006-05-12T17:17:00.000+01:002007-02-16T12:21:59.582+01:00<span style="font-size:85%;">Så har jag då givit mig in på bloggandet som jag bara har hört talas om fram till dess att jag talade med Mitrapa en kväll. Han hade just startat sin blogg och det inspirerade mig att starta en själv.</span><br /><span style="font-size:85%;">Jag har länge tänkt skriva om ditten och datten som rör mina egna funderingar över världen och sakernas tillstånd och så. Men som vanligt så blir det en massa annat som kommer i vägen.</span><br /><span style="font-size:85%;"></span><br /><span style="font-size:85%;">Min ambition är att skriva om Buddhism, om skrivandet, om mitt liv o bakgrund.</span><br /><span style="font-size:85%;">I början blir det nog inte så mycket men jag hoppas att med tiden få ihop en del som kan vara intressant även för andra än mig själv.</span><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/27993750-114745110882156366?l=sgagner.blogspot.com' alt='' /></div>Gagnerska Funderingarhttp://www.blogger.com/profile/17431429499556660214noreply@blogger.com0